Här presenteras hur långt min släktforskning kommit i juni 2021. Det som återstår är de svåra problemen, som kommer att ta flera år att lösa. Därför vill jag dela med mig av resultatet nu. Det är upp till femton generationer som har kunnat följas i enstaka fall. Det finns några fader okänd, men annars har de flesta grenar gått att följa i åtminstone 10-12 generationer. Det finns ett par individer som är födda på 1500-talet, men den äldsta person jag hittat i en kyrkbok är född 1638, medan drottning Kristina var omyndig och Sverige styrdes av ett riksråd under ledning av Axel Oxenstierna. Målet är att följa alla släktgrenar tillbaka till 1600-talet, vilket borde vara fullt möjligt, särskilt när jag också lärt mig söka i mantalslängder. Förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan landsändarna, bl.a. till följd av kyrkoarkiv som förstörts i bränder. Bäst förutsättningar finns i Skepplanda och i delar av Dalarna, sämst är förutsättningarna i Halland. För att ge mer substans åt materialet har jag lagt till yrken samt i vilka gårdar / torp / byar personerna föddes och dog.

Sidorna är tyvärr inte utskrifts- eller mobilanpassade. Använd webbläsarens zoomfunktion för att få bättre överblick.

Här kommer jag också att allteftersom dela med mig av historier jag hittat. Det finns många intressana levnadsöden. Jag är väldigt intresserad av foton på äldre släktingar och om du har egna berättelser eller rättelser eller frågor eller vill bli informerad om uppdateringar, mejla mig gärna på pferm@pferm.se.

Artiklar:

Lite grand om yrken

Anders Olsson Ferm (1766-1846)

Vi, de druknede

Släkttavla för familjerna Ferm, Andersson, Wallin, Öhman, Velander och Axling Med hänsyn till dataskyddsförordningen skrivs inte fullständiga personuppgifter ut för levande personer. Klicka på länkarna för att komma till nästa sektion.
* Ferm f 2017 Oskar, Stockholm * Ferm f 2020 Skarpnäck, Stockholm	* Ferm f 1987 Enskede, Stockholm	* Ferm f 1957 Lundby, Göteborg + 1987-05-27 - 1990-07-20	biologisk far * Bo Lennart Gustav Ferm f 1928-04-19 Växjö d 1960-09-26 Lundby, Göteborg + 1956-07-08	biologisk far * Karl Gustaf Valdemar Braun bagare f 1906-02-24 Kristina, Jönköping d 1929-09-29 Annedal, Göteborg
				adoptivfar * Gustav Östen Ferm styrman, långlots f 1907-07-13 Tossene d 1988-12-31 Backa, Göteborg + 1937-11-18
				* Elsa Margareta Danielsson restauratris f 1908-07-08 Hornaryd d 1968-01-23 Backa. Göteborg 3 barn
			styvfar * Andersson f 1931 Skepplanda + 1963-12-28 - 1982-11-24	* Karl Andersson hemmansägare f 1891-09-26 Skepplanda d 1970-05-14 Lundby, Göteborg + 1927- 04-22 Skepplanda
				* Ellen Teresia Andreasson f 1898-03-18 Skepplanda d 1962-04-28 Starrkärr 6 barn
			* Gerd Mildred Olsson f 1932-10-02 Karl Johan, Göteborg d 2021-11-18 Öckerö	* Per Axel Herman Olsson chaufför f 1906-12-27 Sankt Johannes, Malmö d 2004-04-18 Kungshamn + 1932-05-14 Karl Johan, Göteborg
				* Edit Kristina Gustavsson f 1908-03-05 Tossene d 1982-12-11 Tossene 2 barn
		* Wallin f 1959 Halmstad	* Kurt Gustaf Olof Wallin f 1919-04-23 Ljungby, Halland d 2009-11-24 Snöstorp, Halmstad + 1951-05-21	* Anders Gottfrid Wallin skräddare f 1892-03-05 Eftra d 1962-10-12 Martin Luther, Halmstad + 1918-05-18 Slöinge
				* Jenny Maria Andersson f 1893-06-26 Getinge d 1979-08-28 Martin Luther, Halmstad 12 barn
			* Elisabeth Maria Andersen f 1922-07-06 Aalborg d 2010-04-05 Sankt Nikolai, Halmstad	biologisk far * Carl Johannes Gerlach
				styvfar * Niels Christian Sørensen
				* Clara Elisabeth Andersen
	* Öhman f 1990 Bollnäs	* Öhman f 1954 Sankt Olai, Norrköping + 1984-08-04	* Hans Erik Öhman f 1927-12-30 Östra Eneby, Norrköping d 1991-05-03 Västra Vingåker + 1951-03-24	* Erik Anders Öhman chaufför f 1903-10-06 Östra Eneby, Norrköping d 1971-03-23 Matteus, Norrköping + 1925-09-05 Östra Eneby
				* Elin Matilda Andersson tvätterska f 1903-12-20 Sankt Johannes, Norrköping d 1980-10-28 Borg, Norrköping 4 barn
			* Karlsson f 1930 Matteus, Norrköping	* Gustaf Uno Karlsson kusk, kvarnarbetare f 1894-09-20 Hedvig, Norrköping d 1952-07-10 Hedvig, Norrköping + 1919-04-19 Matteus, Norrköping
				* Ester Augusta Pettersson f 1895-02-23 Borg, Norrköping d 1951-01-30 Hedvig, Norrköping 4 barn
		* Velander f 1959 Vantör, Stockholm	biologisk far * Nils Erik Velander f 1931-03-22 Knista d 1968-11-03 Vantör, Stockholm + 1954-05-07 - 1961-12-27	* Karl Teodor Velander hemmansägare f 1902-10-06 Viby d 1995-04-28 Axberg + 1927-04-26
				* Tyra Teresia Anjou f 1903-06-08 Storkyrkoförsamlingen, Stockholm d 1987-01-18 Axberg 7 barn
			biologisk mor * Britt Edit Ingalill Wahlstrand f 1933-12-10 Fröslunda d 1999-10-02 Arbrå	* Karl Johan Wahlstrand jordbruksarbetare f 1895-09-15 Långtora d 1961-08-04 Hjälsta + 1921-10-27 Giresta
				* Agnes Karolina Karlsson f 1899-04-22 Giresta d 1977-06-13 Hjälsta 10 barn
			fosterfar * Elov Lennart Axling f 1920-12-11 Trönö d 2008-02-20 Bollnäs + 1950-01-15	* Per Axling jordbruksarbetare f 1873-04-21 Trönö d 1954-07-17 Trönö + 1896-10-25 Trönö
				* Margreta Persdotter f 1877-07-13 Mo d 1950-04-30 Trönö 14 barn
			fostermor * Karin Ingeborg Andersson Frid f 1921-06-14 Arbrå d 2013-11-15 Bollnäs	* Anders Jonsson Frid hemmansägare f 1873-05-30 Arbrå d 1953-03-23 Bollnäs + 1918-11-03 Arbrå
				* Ida Karolina Ljung f 1884-12-27 Järvsö d 1971-12-29 Bollnäs 5 barn

Lite grand om yrken

Bönder: En hemmansägare eller skattebonde var en självägande bonde som betalade skatt och hade rösträtt till och representation i riksdagens bondestånd. En åbo var en bonde som inte ägde sin gård men med ärftlig besittningsrätt. Han kunde bruka en frälsegård (som ägdes av en adlig person), kronogård (som ägdes av kronan, dvs staten) eller en prebendegård (som ägdes av kyrkan) och fick avlägga en årlig avgift till ägaren. Både hemmansägare och åbor räknades som besuttna bönder och hade rösträtt vid sockenstämman, dvs de var sockenmän. En arrendator hade inte ärftlig besittningsrätt till gården han brukade. En hemmansbrukare ägde inte sin gård, jag vet inte om alla hemmansbrukare var åbor.

Soldater: Om det står soldat som yrke så var det en indelt soldat, dvs en värvad soldat som fick bruka ett soldattorp som ägdes av rotebönderna. En båtsman var en indelt soldat vid ett båtsmansregemente, dvs flottan. Ryttare, dragoner, infanterister, grenadjärer och husarer var indelta soldater vid olika vapenslag. En ryttare kunde vara kavallerist eller dragon. En dragon var en soldat som förflyttade sig till häst men stred till fots, som en infanterist. En husar var en lätt kvallerist, dvs lättare beväpnad än en tung kvallerist. En grenadjär var en granatkastare, de skulle vara särskilt långa och ståtliga, och en livgrenadjär var en grenadjär vid Kungliga livgrenadjärregementet. En korpral var en indelt soldat som befordrats till den lägsta underofficersgraden. En artillerist var en värvad soldat i artilleriet och som inte var indelt utan förlagd på regementet.

Arrendator: Se Bönder.
Artillerist: Se Soldater.
Auditör: Jurist inom det militära.
Backstugusittare: En egendomslös person som bodde på annans mark eller på allmänningen och som var befriad från skatt. Till skillnad från en torpare arrenderade backstugusittaren ingen jordlott att bruka, men markägaren kunde förbarma sig och låta backstugusittaren ha ett potatisland eller andra mindre odlingar. De var ofta daglönare.
Bergsman: Någon som drev bergsbruk, dvs bröt malm och förädlade det. Var ofta organiserade i hyttlag. Kunde driva jordbruk vid sidan om bergshanteringen.
Borgare: En person i en stad som hade rösträtt till stadens magistrat liksom till riksdagens borgarstånd. I allmänhet köpmän eller hantverkarmästare. Även sjökaptener var borgare.
Båtsman: Se Soldater.
Daglönare / dagkarl: Egendomslösa personer som utförde kroppsarbete för dagslön.
Dragon: Se Soldater.
Finstenhuggare: En stenhuggare som högg figursten.
Fiskare: Benämning både på de som ägde fiskebåtarna och de som tog anställning hos dessa. Flertalet som står som fiskare i släkttavlorna ägde fiskebåtar.
Fjärdingsman: Förtroendeuppdrag för en bonde som utförde lokala polissysslor under kronolänsman.
Färjekarl: Person som fraktade människor, djur, vagnar och gods över vattendrag.
Grenadjär: Se Soldater.
Hamnfogde: Reglerade fiskevatten, tilldelade hamnplatser och tomt för fiskebodar.
Hammarsmed: Smed som arbetade vid en stångjärnshammare.
Hemmansbrukare: Se Bönder.
Hemmansägare: Se Bönder.
Hovjunkare: Hederstitel vid hovet. Under kammarjunkaren i rang.
Hovmarskalk: Ämbetsman vid hovet, ofta med ansvar för ekonomi.
Hovrättsaktuarie: Tjänsteman vid hovrätten som hade i uppdrag att registrera alla inkomna handlingar.
Husar: Se Soldater.
Husman: Det finns ingen entydig definition av denna beteckning. Byar delades in i besuttna bönder och husfolk som bestod av alla andra, dvs drängar och pigor, torpare och backstugusittare samt hantverkare och indelta soldater.
Häradsskrivare: Ansvarig för jordeböckerna och den som upprättade mantalslängderna.
Infanterist: Se Soldater.
Kammarherre: Person som tjänstgjorde i furstens omedelbara närhet.
Kammarjunkare: Hederstitel vid hovet. Stod under kammarherren men över hovjunkaren. Utförde ceremoniella uppgifter.
Klensmed: Smed som smidde mindre föremål av järn och stål.
Klockare: Ett förtroendeuppdrag som utsågs av sockenstämman.
Konstapel: I allmänhet ett underbefäl inom det militära.
Korpral: Se Soldater.
Kyrkvärd: Ett förtroendeuppdrag som utsågs av sockenstämman. I allmänhet en bonde.
Livgrenadjär: Se Soldater.
Lots: Sjökapten med ansvar för att lotsa fartyg i hamn.
Långlots: Lots på ett fartyg som inte uppfyllde de formella kraven för en lots, dvs ej sjökapten.
Nämndeman: Ett förtroendeuppdrag i häradsrätten. I allmänhet en bonde.
Restauratris: Kvinnlig restauratör, dvs restaurangidkare.
Rusthållare: Innehavare av en gård som höll en beriden soldat och häst istället för att betala skatt.
Ryttare: Se Soldater.
Rådman: Borgare med förtroendeuppdrag i stadens magistrat.
Rättare: Förman vid större jordbruk.
Salpetersjudare: Ett smutsigt och tungt arbete. Blandade latriner från jordbruket med jord och kalk för att framställa salpeter.
Sjöingenjör: Detsamma som maskinbefäl eller förstemaskinist.
Skeppare: Innehavare av fraktfartyg som förde befäl utan att vara sjökapten.
Skolmästare: Läs- och skrivkunnig person som utförde undervisning i sockenskolorna. Kunde vara en före detta soldat.
Sockenman: Person med rösträtt vid sockenstämman, dvs alla besuttna bönder.
Statdräng: Detsamma som statare, lantarbetare som arbetade för mat och husrum på större gård.
Strandsittare: En egendomslös person som bodde på annans mark eller på allmänningen. Jag vet inte om de var skattebefriade. Livnärde sig ofta på fiske.
Ställmakarmästare: Vagnmakare.
Styrman: Underbefäl på fartyg.
Torpare: Arrenderade mark av en bonde och utförde dagsverken hos denne. Det fanns även självägande torpare som ägde en jordbruksfastighet mindre än 1/4 mantal.
Tullinspektör: Tjänstegrad inom Tullverket.
Åbo: Se Bönder.

>

Anders Olsson Ferm (1766-1846) Till hans plats i släktträdet: 1, 2
Den förste Ferm i min släkt, Anders Olsson Ferm slutade sina dagar som åbo (en bonde som inte ägde sin gård, men hade ärftlig besittningsrätt) på gården Klev intill Bovallstrand i Tossene socken på Sotenäset efter ett händelserikt liv. Han föddes 1766 i Skee nära Strömstad som yngre son till en nämndeman. Yngre söner hade oftast att välja på att bli drängar eller ta värvning och Anders tog värvning som indelt dragon 1785 och fick soldatnamnet Ferm och ett soldattorp i Lilla Askums rote i Askums socken på Sotenäset. Han blev den andre av 21 fermar vid Bohus regemente och den förste av fem fermar i Askums socken - soldatnamnen följde i allmänhet ett specifikt soldattorp, när en soldat tog avsked så fick näste soldat i torpet samma namn. Det finns alltså 21 Ferm-släkter med rötterna i Bohuslän. Dragoner var soldater som förflyttade sig till häst men stred till fots, men 1783 hade den norra bataljonen av Bohus regemente omvandlats till infanteri, så Anders var till min besvikelse inte beriden.		Bohusläns dragoners uniform 1779.
Slaget vid Svensksund 1790. Målning av Johan Tietrich Schoultz.		Som soldat deltog han i Gustav III:s ryska krig i Finland 1788-1790. Innan de skeppades över till Finland slog de läger på Gärdet i Stockholm och när jag arbetade på Sveriges Radio hade jag utsikt över det som varit lägerplatsen, men allt detta visste jag inte då. I Finland deltog regementet bland annat i slaget vid Älgsjöskatan 1789 och i slaget vid Svensksund året därpå. Efter hemkomsten till Sverige befordrades han till korpral 1793, samma år flyttade familjen från Askum till torpet Äpplejäl under Klev, men fortsatte att bruka torpet i Askum. 1797 tog han avsked.
Anders var gift två gånger. Om första hustrun Maria är inte mycket känt, men hon dog redan 1795. Redan samma år lyckades han gifta om sig med Anna, arvtagerska till Klev. Klev var vid denna tid ett s.k. gymnasiehemman som löd under Hvitfeldtska stiftelsen och Åby säteri. Anders fick sammanlagt sju barn i sina båda äktenskap, varav fyra överlevde till vuxen ålder, en dotter och en son i första äktenskapet och två söner i det andra. Genom min mormor härstammar jag från äldste sonen i första äktenskapet och genom min farfar från yngste sonen i andra äktenskapet. Äldsta sonen i andra äktenskapet tog över gården Klev och ytterligare en generation senare kunde gården friköpas, men denna släktgren dog ut 1962 så gården är inte längre i släkten. De andra släktgrenarna har ägnat sig åt handel och fiske i Bovallstrand.

Vi, de druknede En pil intill namnet länkar till personens plats i släktträdet.
Vi, de druknede (Vi, de drunknade) är en roman av Carsten Jensen från 2008. Den skildrar människorna från det lilla sjöfararsamhället Marstal under två hundra år. Själv har jag mina rötter i två sådana sjöfararsamhällen: Skanör med sjökaptener och skeppare och Bovallstrand med skeppare och fiskare. Det här är berättelsen om alla släktingar som dött till havs. Havet ger och havet tar. Morfars farmors morfar, skepparen och borgaren Andreas Mattsson i Skanör, avled 25 maj 1828 av förkylningsfeber utanför Bremen där han också begravdes. Han blev 49 år gammal och efterlämnade änkan Beata Elisabet Magnidotter Kristoffersson, 44 år,		Intill Bovallstrands kyrka finns en minnessten över alla bovallsbor som dött till havs. Av de 34 namnen är åtminstone sju släktingar.
samt tre barn: morfars farmors mor Greta Katarina, 14, Anders Magnus, 11, och Maja Lisa, 3. Änkan gifte aldrig om sig och bodde till sin död kvar i familjens fastighet, Skanör nr 25, i bouppteckningen värderad till 450 riksdaler. I samband med dödsfallet tillkom en dräng i hushållet. I bouppteckningen finns också mark på Skanörs vångar samt kreatur. Andreas hade även fordringar till ganska stora belopp, liksom kontanter, guld och silver, men ingen skuta. Allt som allt ges bilden av en välbärgad familj.

Målning av Jacob Hägg 1921. Den visar bankfiskefartyg av den typ som användes av bohusfiskarna under 1800-talets andra hälft.		Att bohusläningar idkade backefiske (långlinefiske) med storsjöbåtar eller bankskutor på Jutska revet utanför Skagen finns dokumenterat sedan 1500-talet. Backefisket var huvudfisket mellan sillperioderna. På 1850-talet bedrevs backefiske vid Jæren utanför Stavanger. Under början av 1860-talet fick sotenäsborna kännedom om den fiskrika banken Storeggen utanför Ålesund. 19 februari 1868 överraskades fem bankfiskebåtar från Sotenäset av orkanvindar på Storeggen och gick i kvav. 52 man följde med båtarna i djupet, detta är den nionde största sjökatastrofen i Sveriges historia. Alla båtarna var oförsäkrade. Det tog en månad innan olyckan blev känd.
Bland de omkomna var mormors farmors farbror Andreas Andersson från Bovallstrand. Han blev 46 år gammal och lämnade efter sig änkan Anna Sofia Olsdotter Ferm, 49, och sönerna Johan Henrik (som skulle ta sig namnet Hoglin), 21 år, och Olof August, 6 år. Familjen bodde på det som skulle bli Dinglevägen 10. Året efter Andreas omkom var änkan Anna klassad som fattighjon. Redan den 15 juni samma år överraskades sjöbåten Freden från Bovallstrand av storm på samma plats och tio fiskares liv krävdes. Bland de omkomna var mormors farmors far Karl Fredrik Olsson Ferm, skeppare och fiskare. Han blev 45 år gammal och efterlämnade änkan Karolina Johannesdotter Svensk, 47 år gammal. Barnen från första giftet med hustrun Kristina Kristiansdotter (mormors farmors mor), som dött 1857, var Johanna Maria, 20 år, Amalia Fredrika (mormors farmor), 18, Sara Margareta 16, och Bernhardina, 14. Barnen i det andra äktenskapet var Olena Josefina, 10, Olof Johannes, 8, Frans Leonard, 6 och Karl August, 3. Familjen bodde på det som skulle bli Godtemplaregatan 1. Redan samma år som Karl omkom klassades änkan Karolina som fattighjon. I samma olycka omkom mormors farmors kusin Karl Kristian Gullbrandsson, 39 år. Han efterlämnade änkan Kristina Kristiansdotter (ej identisk med mormors farmors mor med samma namn), 52, och barnen Anders Kristian, 15, och Amalia, 12. Familjen bodde på Kamperhog. 1870 var änkan Kristina klassad som fattighjon och dottern Amalia hade lämnats bort.

Kuttern Prime byggdes 1876 i Rye i East Sussex i sydöstra England och var på 55 bruttoton. Hon köptes av Viktor Ferm 1919, samma år som hon förliste med man och allt.

Första juni 1880 hittades Stor-Olle, mormors farmors morbror Olof Kristiansson, död drivandes i en eka på Soten. Han blev 78 år. Med i båten fanns den 12-årige Johan Axel Augustsson, också han funnen död. Ytterligare en pojke hade varit med ombord, ovan nämnde Olof August Andreasson (mormors farmors kusin), nu 18, som anmäldes försvunnen. Händelsen är ett mysterium, det blev aldrig klarlagt vad som hänt. Stor-Olle var en mytisk person i Bovall. Han beskrevs som en jätte som kunde sätta i sig kopiösa mängder mat och dryck och som kunde ro från Bovall på Sotenäset till Gullholmen på Orust på åtta timmar, han kunde också ro ensam på styrbordssidan mot 4-5 man på babordssidan. Stor-Olle, som var fallandesjuk, beskrivs i husförhörslängderna som utfattig, fattighjon och tiggare. Han bodde med sin hustru på det som skulle bli Godtemplaregatan 2. 27 maj samma år, 1880, dog Stor-Olles många år yngre halvbror, skepparen och fiskaren Sören Kristiansson av en kraftig förkylning på storjöbåten von Yhlen utanför Ålesund, där han också är begravd. Han blev 54 år och efterlämnade änkan Justina Andrietta Matsdotter, 55 år och inte mindre än nio barn varav fyra var minderåriga: Sofia Amalia, 17, Nestor, 15, Anders Kristian, 11, och Julius Severin, 9. Familjen bodde på det som skulle bli Västergatan 1.

I en storm 24 november 1919 förliste farfars far, handlaren, skepparen och fiskaren Viktor Alexis Ferm med sin kutter Prime vid Svanegrund utanför Horsens på Jylland. Han blev 50 år. Med ombord var också farfars 18-årige bror Bror Göte Alexander och ytterligare två besättningsmän. Viktor är begravd på Hovs kyrkogård i Båstads kommun och Göte i Juelsminde på Jylland. Viktor lämnade efter sig änkan Alida Josefina Olsdotter, 45, och sju barn: Allan, 20, Stina, 16, Harry, 14, Östen (farfar), 12, Vester, 9, Tage, 7 och Alban, 2. Familjen bodde på det som skulle bli Idrottsvägen 7. Familjen kunde komma igen och flera av bröderna fortsatte ägna sig åt handel och kustsjöfart.
Morfars ogifta moster Ida Jespertina Krabbe var restauratris och drev restaurangen ombord på kustångaren Oscar Dickson som seglade för Ångbåts AB Bohuslänska Kusten med hemmahamn i Uddevalla. 12 december 1922 brann hon inne på båten tillsammans med sin piga. Ida blev 42 år och efterlämnade 21-årige sonen John Vilhelm Krabbe. Hon bodde vid sin död på dåvarande Bagaregatan i Masthugget i Göteborg.		Ångfartyget Oscar Dickson på 1920-talet (förmodligen efter att fartyget restaurerats efter branden).
Om Idas farfar, sjömannen Jespertin Andersson Krabbe från Karlshamn sägs det i husförhörslängden bara att kapten Salsberg på skonerten Virgo uppgett att han dött under en sjöresa 1862. Han blev 45 år och efterlämnade änkan Margreta Persdotter, 29 år, och ende överlevande sonen Jöns Peter Martin Krabbe (morfars morfar), 7 år gammal. Den siste drunknade i denna krönika, var också den förste. Det handlar om mammas sista make Gunnar Russbergs farfars farmors make Karl Magnus Russberg som drunknade på Göta älv vid Kungälv trettio år gammal 24 september 1823. Han var karduansmakargesäll och föll överbord på hemväg till Lilla Edet från en marknad i Göteborg. En karduansmakare var en garvare av finare skinnvaror. Han efterlämnade den jämnåriga änkan Kajsa Holmén - de hade gift sig bara en vecka innan drunkningen och fyra dagar efter drunkningen föddes dottern Paulina Bernhardina. Kajsa hade sedan tidigare dottern Kristina, 6 år gammal. Gunnars farfars far Elias Russberg föddes 1834 med fader okänd, men fick sitt familjenamn efter moderns tidigare make. Litteratur: Bovallstrand – Ett kustsamhälles liv i ord och bild, Munkedal 1990 Bo Antonsson: Ålesundsolyckan – stor katastrof för små fiskelägen, Kungshamn 2013 Wilhelm Hansson: Skärgårdstrafiken i Bohuslän under 100 år, Uddevalla 1981

Till startsidan

<>